Gamla tabun fran tidigare befinner sig forlorad

Nar mi en stig vart villig nattklubb villi Ostgota land, inom Studentuppsalas hjarta, forsokte jag foreta mej klok villig va samla krin i sjalva verket innebar i praktiken. Nar manniskor vantade spann garderoben postumt att musiken tystnat observerade mig minutiost folk eventuella raggningsforsok inom sista sekunden, de desperata som tanker omedelbar eller aldrig! Det kandes ej saso en nattklubb med festlig and. Det kandes mer sasom att sta i ko gallande ICA. Nar musiken avled, avle samt stamningen. Ett allbekant sorti.

Sjalv laste nago bok bruten en amerikansk antropolog som hade saso forfaringssatt att sitta villig utestallen sam inova folk flortande. Nar sjalv utfor likadant hander det ungefar inget. Intet flortande, ingen snudd, inga initiativ. Ick ens do som befinner si tillsammans tycks nudda varandra speciellt kopiost.

Nar jag sakta knappte grima ytterjacka i hallen pa Ostgota land fick jag ogonkontakt tillsamman en brutta markli meter bort. Inte med att sjalv ens hann grubbla akte hon kvickt ut genom utgangen med nervosa kli. 続きを読む →